Vind och nederbörd
Den vanligaste vindriktningen i fjällen är sydvästlig. Luften pressas upp av fjällkedjan och kyls av i de högre luftlagren. De moln som då bildas släpper sedan ifrån sig nederbörd i form av regn eller snö. Nederbörden hamnar huvudsakligen i lovart, det vill säga på den sida av fjällen som vinden kommer ifrån.
Därför är det normalt med nederbörd i västra delen av fjällen. Fjällen har allmänt sett lite mer nederbörd än landet i övrigt. Men i fjällen hittar vi också de mest nederbördsfattiga områdena i Sverige. Området vid Abisko har minst årsnederbörd i landet. Där kan solen skina från blå himmel när regnet står som spön i backen vid Riksgränsen bara någon mil därifrån
Ha alltid respekt för vinden
Vinden är en lömsk rackare. Den har en behaglig sida som rufsar om lite i håret och svalkar och smeker en varm sommardag. Men på vinterfjället i kombination med snö och kyla kan den bli livsfarlig. ”Måttlig till frisk vind” låter ju inte så farligt. Men vid -10 grader blir då den verkliga kylan närmare -20 grader!
Om vinden tilltar så blir det ännu kallare och virvlar dessutom upp snö så att det blir svårt med sikten. Det är då det börjar bli farligt; när man blir trött, fryser och får svårt att se ledkryssen.
Kallt nere och varmt uppe
Under för- och midvinter innan solen börjat värma är det oftast kallt hela dygnet. I allmänhet är det kallare nere i låglänt terräng än uppe på fjället. Kall tung luft ”rinner” ner längs bergssidorna och lägger sig i dalgångar och över myrmarker där kylan förstärks extra mycket nattetid. Ofta blir det också rått och dimmigt. Det kan skilja 30 grader i temperatur mellan dal och fjälltopp.
Var observant på lufttrycksfall
När ett djupt lågtryck närmar sig från väster efter en period med kallt och vackert vinterväder bör man vara på sin vakt. Skillnaden i lufttryck gör att vinden hastigt ökar. Sydvindar i den lägre fjällterrängen kan öka från svag till nästan storm på några timmar. När den tunga kalluften över kalfjället kommer i rörelse faller den med tilltagande hastighet ner genom pass och raviner. Det medför en hård iskall vind som kan nå stormstyrka.
De här fallvindarna förekommer ibland på nordsidan av Sylarna och Anaris- och Oviksfjällen, men även på andra håll, till exempel vid Torne träsk. Den kalla luften i kombination med hårt snödrev och vindens kyleffekt innebär livsfara.
Vad betyder prognosen
Vad innebär termerna i väderleksrapporten i verkligheten uppe på fjället?
Svag vind 1 – 3 m/s. Det är knappt att vinden känns.
Måttlig vind 4 – 7 m/s. Det fläktar skapligt och känns lite obehagligt i kallt väder.
Frisk vind 8 – 11 m/s. Det börjar bli stretigt att ta sig fram i motvind. Lågt snödrev.
Frisk vind 11 – 13 m/s. Mycket jobbigt att gå mot vinden. Den som inte har fjällvana bör avstå från att gå på tur.
Hård vind 14 – 17 m/s. Vinden rycker i kläderna och det är svårt att ta sig fram. Ett par hundra meters sikt.
Hård vind 18 – 24 m/s. Sikten är obefintlig och det går knappt att ta sig fram på skidor ens i medvind. Nu bör ingen vara på fjället.
Storm 25 – 32 m/s. Det går inte att hålla sig upprätt. Svårt att överleva om olyckan skulle vara framme.
Orkan 33 m/s . Man blåser bort med utrustning och allt och får mycket svårt att klara sig om man inte omgående söker skydd.
Lär dig tyda tecknen
Dåligt väder kommer sällan som en blixt från klar himmel. Om du lär dig tyda tecknen på himlen så har du tid att förbereda dig; söka dig ner i skyddande terräng, välja annan väg eller kanske rent av vända om.
- Var uppmärksam om det börjar dra upp tunna vita fjädermoln på den blå himlen. I framkanten går molnen uppåt som skidspetsar.
- Om fjädermolnen följs av tätnande moln med en så kalladhalo (suddiga ljusringar) runt solen är säkert snö eller regn på väg.
- När molnen övergår i en grå färgskala och solen lyser svagt igenom är nederbörden nära. Samtidigt ökar vinden.
- När det börjar blåsa upp bildas det snabbt tjocka, låga moln som försämrar sikten.
- Varning för höga tunna moln som kommer upp i väster. Då finns risk att sikten snabbt försämras.
Vill du veta mer om temperatur, vind, soltimmar och snödjup för olika platser och tider i fjällen kan du gå in på SMHI:s webbplats.