40 år sedan olyckan i Anarisfjällen och starten för svenskt fjällsäkerhetsarbete

Den 23 februari 1978 inträffade Anarisolyckan i södra Jämtlandsfjällen då åtta ungdomar omkom. Orsakerna till olyckan var hårt väder, undermålig utrustning och begränsad fjällvana. Till följd av Anarisolyckan och flera andra allvarliga fjällolyckor tillsatte regeringen Fjällsäkerhetsutredningen för att samordna fjällsäkerhetsarbetet. Idag har Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket denna uppgift.

–Anarisolyckan var en tragedi framför allt för anhöriga och vänner, och för dem som deltog i räddningsarbetet. Efter olyckan lades grunden för dagens fjällsäkerhetsarbete, som har haft en stor betydelse för att liknande olyckor inte ska inträffa igen, säger Per-Olov Wikberg, samordnare för Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket.

Fjällsäkerhetsrådet leder idag det svenska fjällsäkerhetsarbetet och samverkar med de lokala fjällsäkerhetskommitteérna i de 13 fjällkommunerna. Rådet samarbetar också med fjällräddningen som ansvarar för direkta insatser i kritiska lägen.

Under de senaste åren har räddningsinsatser ökat både i vinter- och sommarfjällen. En trolig förklaring är att andelen ovana besökare blir allt fler. Det visar den enkät om besökare i sommarfjällen som genomförts årligen sedan 2014 vid fjälldestinationer och STF:s fjällstationer. De tre vanligaste misstagen som fjällbesökare gör är att de underskattar hur snabbt vädret kan förändras, överskattar sin egen kondition och litar för mycket på mobiltäckningen.

Sex tips från Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd för en tryggare fjällvistelse:

  1. Välj rätt utrustning. Kläder och pjäxor ska tåla väta. Kläderna bör bäras i flera skikt för att enkelt anpassas efter väder och temperatur. Ryggsäcken ska inte packas för tung. På Fjällsäkerhetsrådets webbplats finns checklistor med tips på lämplig utrustning för olika aktiviteter.
  2. Lämna färdmeddelande. Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Berätta för en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om ni inte skulle återvända som planerat.
  3. Anpassa turen efter vädret. Vädret kan slå om hastigt i fjällen. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser. Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar.
  4. Följ markerade leder. Ledsystemet i fjällen är väl utbyggt och bidrar till ökad säkerhet. De flesta gör klokt i att följa lederna vilket gör det enklare att hitta och är ett säkrare alternativ om man skulle behöva söka hjälp.
  5. Ta med karta och kompass. Se till att kartan är aktuell. Användning av kompass kräver kunskaper – instruktioner finns på Fjällsäkerhetsrådets webbplats. Använd gärna GPS, men tänk på att mobiltäckning ofta saknas i fjällen och att batterier snabbt kan laddas ur, särskilt när det är kallt.
  6. Rådfråga erfarna. Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information. Både fjällstationer och fjällsäkerhetskommitteér har kunskaper om sina omgivningar. Ta kontakt och ställ frågor som underlättar er planering.

Kontakt

Per-Olov Wikberg, samordnare för Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket, 010-698 10 53, 076-115 16 79, per-olov.wikberg@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se