Åska i fjällen

Tält längs Kungsleden, moln i bakgrunden

SMHI dokumenterar blixtnedslag, dess tidpunkt, position, strömstyrka och polaritet. I svenska fjällen åskar det endast någon enstaka dag om året.

Sammanställningar från SMHI visar på var i Sverige det i genomsnitt har åskat mest och när, under året respektive dygnet, åska varit vanligast.

  • I genomsnitt är det flest åskdagar per år på västkusten (25-30) och minst antal i Lapplandsfjällen (1-3).
  • Åska kan förekomma under hela dygnet men vanligast är klockan 16-17 svensk sommartid.
  • Åska kan uppträda under hela året men i genomsnitt inträffar flest antal åskdagar över land i juli följt av augusti och juni.

Hur långt borta är blixten?

Ljuset från blixten rör sig med ljusets hastighet, 300 000 km/s, medan åskknallen rör sig med ljudets hastighet, endast 343 m/s (vid +20 °C). Eftersom ljuset rör sig mycket fortare än ljudet ser vi blixten innan vi hör åskknallen eller mullret. Den första delen av dundret hörs från den närmaste delen av blixten och den sista hörs från delen längst bort. Om man räknar sekunderna från det att blixten ses tills dundret hörs och sedan delar antalet sekunder med tre så får man ett ungefärligt avstånd från blixten i kilometer. På tre sekunder hinner ljudet gå ca 1 km, på sex sekunder hinner ljudet gå ca 2 km osv.

Antalet urladdningar per år i Sverige har varierat från cirka 100 000/år till omkring 250 000/år. I medeltal har det varit cirka 165 000 urladdningar per år.

Det åskar mer i södra än i norra Sverige. Antalet dagar varierar, från enstaka åskdagar per år i Lapplandsfjällen till drygt 25 vid västkusten. Åska kan förekomma under hela dygnet, men är vanligast under eftermiddagen och kvällen.

Hur kan man skydda sig?

Många vet inte hur man på bästa sätt skyddar sig och känner rädsla inför åskoväder. Några enkla riktmärken är att befinna sig inomhus eller så lågt som möjlig. Men det finns en del andra saker som också kan vara bra att tänka på.

Blixten söker som bekant den kortaste vägen från molnet till jorden, där det minsta motståndet genom luften finns. Detta innebär att nedslagen oftast sker i föremål som sticker upp över omgivningarna, såsom personer (och objekt) på vida, öppna fält, på berg, i båtar på större sjöar, vid stranden och andra plana, öppna platser där en uppstickande person kan vara den högsta punkten på flera hundra meters avstånd.

Människan utgör i sådana fall en åskledare. Att hålla upp paraply eller fiskespö, att cykla eller stå i båt vid fiske under åskväder innebär även det risker. Också på mycket högt belägna ställen, i höga byggnader, master osv. är risken större för blixtnedslag än i lågt belägna områden.

En person som befinner sig i öppen terräng, på kalfjället eller ute på en sjö när åskmullret börjar höras och inte hinner att nå ett lämpligt skydd, gör bäst i att söka skydd i svackor eller försök hitta en låg plats i terrängen, huka dig ner, håll händerna på knäna och avvakta tills blixtaktiviteten avtar.

Håll koll på var åskan befinner sig

Om du vill få bättre koll var åskan kommer att slå till, följ med på SMHI:s blixtradarbiler som du hittar på deras webbplats via länken här nedanför.

Radarbildskarta (smhi.se)