3 snabba om fjällsäkerhet- Charlotta Eriksson, SMHI

3 snabba frågor till Charlotta Eriksson, meteorolog vid SMHI som har en mycket viktig roll i Fjällsäkerhetsrådet och bidrar framför allt med sin väderexpertis och genom att ta in synpunkter för att fortsätta utveckla fjällväderprognoserna. Det var under Charlottas utbildning till fjäll- och vildmarksledare som intresset för meteorologi och fjällväder väcktes.

Skiljer sig fjällväderprognoser från andra väderprognoser och i så fall på vilket sätt?

Väder är väder och följer givna fysikaliska lagar. Men fjällens topografi med stora höjdskillnader skapar särskilda effekter. Höjdskillnader tvingar luften att stiga eller sjunka snabbt. Det påverkar vädret som därför kan förändra sig snabbt. Avståndet till atlantkusten är också en faktor. Vatten ger en temperaturmässig tröghet. De delar av fjällkedjan som ligger närmare kusten påverkas. Större landmassa och avstånd till kusten innebär ett mer kontinentalt klimat med större temperaturskillnader.

Under 2021 introducerade SMHI konsekvensbaserade vädervarningar. Vad innebär dessa?

Det nya systemet med konsekvensbaserade vädervarningar beskriver effekter på samhället och på samhällets strukturer. I fjällmiljö riktar sig de konsekvensbaserade vädervarningarna direkt till individen. Det handlar bland annat om hur lätt det är att kunna genomföra ett räddningsuppdrag. SMHI är ansvariga för att kommunicera vädervarningarna. Innan det görs sker en samverkan med berörda länsstyrelser som även bidrar till att synkronisera informationen med olika vidareförmedlare i fjällen.

Hur bedöms klimatförändringarna påverka fjällvädret?

Det kommer att bli varmare med färre dagar med minusgrader. Snösäsongen, dvs. antal dagar med naturligt snötäcke, blir kortare och det maximala snödjupet blir mindre. Bedömningen är också att det kommer att bli färre dagar med kallt väder, däremot fler dygn med nollgenomgångar då temperaturen fluktuerat kring noll grader. Den totala nederbördsmängden väntas också öka i fjällen i framtiden.