Jenny Råghall – Svenska Klätterförbundet

Tre snabba frågor till Jenny Råghall, Svenska Klätterförbundets representant i Fjällsäkerhetsrådet och SM-guldmedaljör i skidalpinism, om klättring i fjällmiljö och Svenska Klätterförbundets roll i Fjällsäkerhetsrådet.

Vilken är Svenska Klätterförbundets roll i Fjällsäkerhetsrådet?

Klättring har en självklar plats i fjällmiljön, både fjällklättring under barmarkssäsong och skidalpinism på vintern. Konkret bidrar vi till Fjällsäkerhetsrådet med vår kunskap om incidentrapportering. Det är inte skamligt för klättrare att rapportera om incidenter. Bra information lägger grunden för hur man kan utveckla säkerhetsarbetet i fjällen och arbeta med förbyggande insatser. Det är något som alla som arbetar med säkerhet i fjällen kan lära av.

Hur bidrar klättrares kompetens till säkerheten i fjällen?

Klättrare besitter särskild expertis om utmanade terräng och alpina miljöer. En konsekvens av klimatförändringarna är att glaciärer smälter i ökad takt och bildar större glaciärsprickor. Det händer att markerade leder går över glaciärer och att fjällvandrare då måste vända om eller ringa räddningstjänsten för att ta sig ned. Här kan klättrare vara med och utveckla tillgången till bra leder för ökad säkerhet i fjällen.

Ett initiativ vi vill uppmärksamma är att SLAO (Svenska Skidanläggningars Organisation) utvecklat skitouring-leder i anslutning till liftsystemen. Det är viktigt för säkerheten när toppturare, skidåkare och arbetande personal ska samsas på berget.

Vad kan fjällvandrare lära av klättrare?

Klättring i fjällmiljö är krävande. Klättring ställer stora krav på förståelsen för hur fjällen fungerar och ens egna begräsningar. Det är kunskap som även fjällvandrare kan ha nytta av. Exempelvis kunskap om bergens egenskaper på försommaren och risk för stenras. Både klättrare och vandrare måste vara förberedda för att hantera oväntade situationer i fjällen. Att väder och vind snabbt kan förändras i fjällen är viktigt att förstå. Rätt utrustning är därför en förutsättning.